Jag vet att värre saker kan hända. Jag har själv erfarit dem men jag tycker i princip allt gör en orolig när det gäller ens barn. I förrgår tittade jag till Aston och tänkte att han sovit ganska länge. Han sov som en stock så jag gick ner för att lägga in tvätten i tummlaren. Hör ett riktigt duns. Fattar inte vad det kan vara. Släpper sen alla kläder och springer upp för trappen. På golvet ligger Aston. Först helt tyst. (Vilket ger mig fullständig panik..) men sen skriker han otröstligt en lång stund. Hjärtskärande men ett gott tecken. Ringer M i panik, ungefär som att han kan göra något. Fick bara så ont i hjärtat och det dåliga samvetet behöver vi inte tala om. Så spä inte på det tack! Allt gick i alla fall bra. En bula och lite märken. Min lilla plutt. Befinner oss i Nyköping hos svärisarna. M, hans syster (som förövrigt fixat gratis vip biljetter till oss..) och Lina är på Bråvalla. Jag kände att jag inte ville lämna bort Aston så mycket så jag hänger med honom idag och ska gå imorgon istället. När det är Lars Winnerbäck såklart. 
När man får den här på sms efter en sjukt tung dag så blir man väldigt glad i hjärtat. 💗
Den här skickade jag till M nyss! 😂 Så sjukt romantisk av mig!
Nu ska jag göra Aston sällskap och krama kudden. Sov gott :)
